Skriven av Admin | 2015-okt-03 22:00:00
Revir är av största vikt för katter. Faktum är att efter separationen från mamman, som sker mellan sju och nio veckors ålder, utvecklar en katt ett starkt band till sitt revir.Ofta kan en brist på insikt om detta behov av att försvara sitt revir påverka vår fredliga samexistens med våra bostadsdelande katter. Problembeteenden som att uträtta behov utanför kattlådan, klösande på möbler och dörrar eller aggressivitet mellan katter som bor tillsammans kan vara obehagligt och plågsamt för alla som drabbas.Med lite hjälp från
Maria Grazia Calore, veterinärkirurg och expert på husdjursbeteende, kommer vi att utforska kattens revir sett genom dess ögon.
Hur stort är en katts revir?
Svaret på denna fråga är enkelt: det beror på. Om en katt bor utomhus kommer
sannolikheten att hen hittar mat i ett område avgöra avståndet inom vilket hen rör sig. Om mat är lättillgängligt kommer hens revir vara relativt litet. Till exempel, vilda katter som lever i kolonier i städer lämnar sällan platser där mat och skydd finns i överflöd. Däremot om mattillgången är knapp, då kan ett revir för en enda katt sträcka sig över upp till 16 tunnland för honor och hela 61 tunnland för hanar.Om en katt bor i en bostad som huskatt kommer hens revir överensstämma med utrymmet hen har tillgång till. I dessa fall behöver vi se tillgängligt utrymme tredimensionellt – och att då ge katten möjlighet att klättra högt ökar påtagligt
omfattningen av hens revir.
Hur är en katts revir organiserat?
På denna punkt är
forskare av kattbeteende indelade i två läger. Enligt somliga kan varje katts revir delas in i tre områden eller ‘revirfält':
aktivitetsfältet, avskildhetsfältet och aggressivitetsfältet. I aktivitetsfältet äter, jagar och leker katten. I avskildhetsfältet, precis som termen antyder, har katten isolerat sig och vilar. Vanligtvis är avskildhetsfältet högt placerat eller dolt – hur många av våra katter älskar inte att sova gömda i en garderob till exempel? Istället för ett klart definierat fysiskt område är aggressivitetsfältet ett faktisk område kring kattens kropp som avgörs av hens aktuella tillstånd av tolerans när det gäller kontakt från både sin egen sort och människor. Det har därför ingen statisk storlek, utan varierar beroende på kattens känslor. Till exempel, beroende på hens humör, vid ett tillfälle kan en katt tycka om att bli smekt eller tillåta att en annan katt kommer nära, men vid andra tillfällen kan hen stöta bort en smekning eller ett annat djur i närheten.Enligt det andra forskarlägret, det
anglosaxiska, kan kattens revir delas upp i två områden: hemområdet (familjeområdet) där katten jagar och utforskar; detta revir delas ofta av flera katter. Det andra området, kärnområdet eller centralområdet, är ett område där resurserna är koncentrerade och det är därför andra individer känner ett behov av att försvara det.I båda fallen finns det spår, ofta osynliga för våra ögon men väl definierade från en katts synvinkel, vars syfte är att dela upp reviret.
Vilka tecken markerar en katts revir?
Precis som vi har kartor och vägskyltar som indikerar om en gata är enkelriktad eller om det finns ett matställe på området, har även katter
"tecken som markerar revir". Dessa omfattar väldigt tydliga signaler, precis som trafikskyltar, som representeras genom klösmärken och urinmarkeringar. Tecknen är vanligtvis placerade på speciella ställen på reviret, som har fördelen att synas eller kännas på avstånd. Meddelandet som kommuniceras är mer eller mindre detta:
"Detta revir är upptaget". När det gäller huskatter, till exempel, hittar vi dessa signaler nära ytterdörren eller fönster om det finns några andra katter i närheten.
Dramatiska jamanden, som nästan påminner om en polissiren, representerar en annan väldigt tydlig signal om att revir försvaras. Hur många gånger har du inte blivit väckt om natten av dessa genomträngande och utdragna jamanden? Det är troligt att en kattfrämling har kommit in på ockuperat revir och att platsägaren, innan hen agerar, tillkännager sin närvaro för den andra.Det finns även andra mindre uppenbara tecken (som gatunummer) som representeras av att katter
markerar sina revir med feromoner. Katter gör detta genom att gnugga sitt ansikte och kropp mot, till exempel, dörrkarmar eller stolsben. Denna typ av signal har en lugnande effekt på katten: hen förstår att hen är hemma. Om dessa signaler saknas eller om reviret plötsligt förändras (till exempel om vi bytt ut möbler eller målat väggarna) kan vår katt befinna sig på obekant territorium, precis som vi skulle känna om gatorna i vårt grannskap skulle ändras över en natt. I dessa fall kommer det ofrånkomligen innebära en period av stress för våra kattvänner när de måste kartlägga sitt revir på nytt.